Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Läkarmissionens webb. Läs mer här.

Gamla saker får nytt liv hos Emma

Din gåva förändrar framtiden!

Tack vare gåvor från främst svenska privatpersoner och företag kan vi driva biståndsprojekt i ett 40-tal länder i fyra världsdelar.

Temat för Vänliga Veckan var i år att ta hand om moder jord. En av årets inspiratörer var Emma Sundh, klimataktivist och second hand-expert. För henne är att handla begagnat både ett sätt att förändra den klimatpåverkande livsstil många har men även en rättvisefråga. – De som bidrar mest till problemen är inte de som drabbas hårdast.

En av Läkarmissionens vägar till att hjälpa utsatta människor i världen går via försäljningen i Läkarmissionens secondhandbutiker. Så när Vänliga Veckan drog igång i februari hölls ett event i just en av de butikerna. Årets tema var nämligen att ta hand om moder jord och att handla second hand är ett perfekt sätt att både leva mer hållbart och bidra ekonomiskt till dem som har det sämre än vi.

Kvällens talare, vintageproffset Emma Sundh.


Kvällens talare var vintageproffset Emma Sundh. För henne handlar tanken med att köpa begagnat inte bara om att det är klimatsmart utan även om att se värdet i det som tillverkades förr och lyfta fram de kärnvärden som hyllades då, som att vårda och bevara.

  

Att kliva in hemma hos Emma i Midsommarkransen i södra Stockholm, är som att kliva in i en svunnen tidsepok. Soffan, barnens sängar, tavlorna, till och med kastrullerna andas historia. I stort sett varenda pinal är köpt på någon loppis, på nätet eller second hand. Emma, som arbetar som journalist, stylist och hållbarhetsbloggare, är även själv helt klädd i vintage.
Hennes intresse för att handla second hand väcktes under gymnasietiden när det var lite coolt att shoppa på UFF. Sedan dess är hon fast.
– Dels för att det är så bra kvalité på äldre saker dels att du hittar mer unika saker, säger Emma och dukar fram kaffe samtidigt som hon håller bort katten Jumanji som vill äta av de torkade blommorna på bänken.
Köket där vi sitter är inte heller av senaste snitt men det är funktionellt och därför valde Emma och maken John att behålla det. En tanke som även gick igen i det Emma talade om på Läkarmissionens event. Att ta vara på det som redan tillverkats handlar inte bara om mode och inredning utan går djupare än så. För henne är det gamla sättet att tänka det nya normala.
– Jag vill hylla den kunskap som fanns förr då man lappade och lagade saker och hade en vördnad och respekt för människor, mat och prylar. Synen var annorlunda. Då köpte man inte något som var tänkt att gå sönder om några år. Men saker har inte samma värde idag.
Emma pekar på sin laptop.
– Den här kommer inte hålla hela mitt liv. Det hade inte varit ett rimligt köp för åttio år sedan, utan bara urbota dumt. Dit behöver vi komma tillbaka.

  

Den här tekoppen utan öra hittade Emma slängd utanför en loppis. En Spode Blue Italien, värde 1 000 kronor i butik


Emma tillhör den grupp miljöaktivister som hörs allt mer i samhällsdebatten. Hon är en av grundarna till Klimatklubben som vill driva opinion med målet att säkra en hållbar framtid och en välmående planet till dem som kommer efter. Hon är ofta ute och föreläser om vad vi som privatpersoner kan göra när det kommer till klimatfrågan. Hur vi kan leva smartare med de resurser vi har för att jorden ska räcka till fler generationer än våran. Och då gäller det att tänka till gällande allt från våra resor och shoppande till hur och vad vi äter.
– Jag är själv uppvuxen i slit och släng-världen och undrar så hur vi år 2050 kommer se tillbaka på den här tidsperioden. Min livsstil, även om jag är medveten om mina val, sker ju på bekostnad av någon annan. Därför är det här en rättvisefråga och min plikt att stå upp för de oskyldiga som inte har en röst.
Och då är vi åter tillbaka hos världens fattigaste. De som får ta konsekvenserna av västvärldens livsstil, menar Emma. Hon gör sitt bästa för att påverka och sätta press för att få flera att tänka nytt. Svenskar överlag tänker klimatmedvetet, sopsorterar och äter mer vegetariskt, men det finns mycket kvar att göra.
– Allt handlar om vilka normer vi har omkring oss och oavsett hur unika vi tror att vi är så är vi också flockdjur. Om alla runt mig åker till solen så fort det blir tråkigt i februari eller köper en ny klänning när man ska på fest så gör ju jag också det. Vi behöver inte sluta resa eller shoppa för den delen, men vi kan tänka mer cirkulärt och använda det som redan finns. För det finns enorma mängder.
Och med det hållbara livet följer massor av gott.
– Jag tror att det livet är härligare. Idag omges vi av ord som stress, utmattning och livspussel, vi kan lyssna på ljudbok på dubbel hastighet, vi köper nya kläder när vi har missat tvättiden och tar taxi när vi missat bussen. Vi lever i en sådan centrifug. Vad skulle hända om vi tog det lite lugnare?

  

Att kliva in hemma hos Emma är som att kliva in i en svunnen tidsepok.

En livsomställning handlar inte bara om att tänka nytt, utan även om att ta vara på kunskaper hos den äldre generationen om hur man lever hållbart inifrån och ut. Vi kommer in på att många av Svenska Journalens läsare tillhör den grupp vars visdomar i dag är guld värda. De som sedan barnsben är vana att vårda och bevara och som tränats i att se sakers verkliga värde. Emma vänder sig mot fönstret och tar fram en stor tekopp med en blomma i.
– Jag hittade den här slängd i en hög utanför en loppis. Jag fick den gratis för att den var trasig och saknade ett öra. De tyckte inte att den var värd något.
Men Emma visste att det var en Spode Blue Italien som i original kostar 1000 kronor i butik.
– Men bara för att den inte var komplett så var den inte längre något värd. Jag ställer mig frågande till hela tänket att allt ska vara perfekt. Den här koppen går ju fortfarande att dricka ur.


Emma berättar om gårdsrensningen hon hamnade på i närheten av sommarhuset på Gotland, där hon hittade gamla stolar, spjälsängar, silverbestick, burkar och kastruller som skulle slängas. Emma fick ta så mycket hon ville.
– Jag tror det var barnboksprofilen Pettson som sade att ”Någons skräp kan vara någon annans skatt”, säger hon och ler.
Men även en miljömedveten person som Emma som shoppar begagnat har försökt dra ner på konsumtionen. Hon har ju redan allt det hon behöver.
– Och visst finns det en poäng med att vara nöjd, frågar hon retoriskt. Tänk vad mycket tid man spar genom att mer följa sina behov än sina begär.

 

Emma Sundh
Ålder: 37 år.
Familj: Maken John, döttrarna Bodil och Majken.
Bor: Midsommarkransen i södra Stockholm
Gör: Journalist, hållbarhetsbloggare, klimataktivist
Aktuell: Medförfattare till boken Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft (Norstedts) samt Klimatasken – stora förändringar i litet format” (Novellix), som kommer i april.

 

Text: Therese Hedlund
Foto: Carolina Byrmo

Andra sätt att hjälpa

Nedan finns fler exempel på hur du kan bidra till vår verksamhet och till att utsatta människor får chansen till en bättre framtid.

Minnesgåva

Om du vill hedra en vän eller anhörig som går bort kan ett minnesblad från Läkarmissionen vara ett fint sätt.

Gåvogram

Fira någon du tycker om med ett vackert gåvogram, som samtidigt hjälper de som behöver det allra mest.

Gåvoshop

Ge bort en god gärning i stället för en vanlig present på kalaset eller bröllopet.

Månadsgivare

Att ge via autogiro är det mest kostnadseffektiva och långsiktiga sättet att hjälpa.

Engångsgåva

Ge en valfri gåva och betala enkelt via bank, kort, SMS, WyWallet eller Swish.