Det som förenar Läkarmissionens eldsjälar runt om i världen är det brinnande hjärtat och förmågan att omsätta sina visioner i praktisk handling. Genom dessa människors fantastiska insatser har tusentals nödlidande, framför allt kvinnor och barn, kunnat få tillbaka hopp och framtidstro.

Läraren Felix Mbanankira berättar att flyktingbarnen ofta är bland de duktigaste i klassen, eftersom de är så motiverade. Men att det samtidigt märks att de har varit med om traumatiska händelser. ”De har svårt att skratta och vara glada. Men leken med de andra barnen på rasterna är en viktig läkningsprocess. Då glömmer de för en stund allt det hemska de har varit med om”.

Zapotec-folket i södra Mexiko tillhör en av landets ursprungsbefolkningar som på många sätt blivit diskriminerad. Läkarmissionens läs-och skrivkurser ger helt nytt självförtroende bland kvinnorna. "Jag ville egentligen bara lära mig skriva mitt namn, men nu har jag lärt mig mycket mer. Och ju mer man lär sig desto roligare blir det," konstaterar Anita Manjaraz, Albarras. Se de vackra bilderna av fotograf Hans-Jörgen Ramstedt.

I sex år studerade 28- åriga Maimouna Issaka vid universitet i Niger med specialinriktning på hygien och sanitet. Sitt första jobb fick hon hos Läkarmissionens partner IAS. Och att Maimouna är ung och kvinna, har aldrig varit ett problem i kontakten med byborna. Tvärtom. – Männen verkar föredra att jag är kvinna, eftersom större delen av mitt jobb går ut på att samtala med kvinnorna, då det traditionellt är deras ansvar att hämta vatten. Däremot blir kvinnorna ibland förvirrade, eftersom jag gör samma saker som, och är jämställd med, männen i teamet.