Din gåva förändrar framtiden!
Tack vare gåvor från främst svenska privatpersoner och företag kan vi driva biståndsprojekt i ett 40-tal länder i fyra världsdelar.
Läkarmissionens partner lyssnar mellan raderna när nya brunnar ska borras i länder där det saknas rent vatten. De vill inte riskera att göra befolkningen en björntjänst.
Text: Eva Nordenstam von Delwig
Foto: Torleif Svensson
I områden där människor har långt till vatten blir vardagslivet problematiskt. Därför satsar Läkarmissionen mycket på att borra brunnar tillsammans med IAS (International Aid Services). Bristen på vatten kan också leda till allvarliga konflikter. Så när det är dags att borra någonstans krävs ett ordentligt förarbete.
För även om det är bättre med fler borrhål än färre, så är den exakta platsen för brunnshålet extremt avgörande, menar Leif Zetterlund, en av grundarna till IAS, som i hela sitt liv har arbetat för att ge människor i afrikanska länder rent vatten.
– Är det en motsättning mellan olika stammar och du bara har borrat till ena folkgruppen kan det förstärka en konflikt och då kan det vara viktigt att borra ett extra hål till den andra gruppen, även om det inte är så långt mellan just de brunnarna, berättar Leif.
Leif Zetterlund
Så för att det ska bli rätt jobbar de alltid ihop med befolkningen. Förutom att de lokala myndigheterna är med och bestämmer, skapas också en vattenkommitté av dem som bor i byn. Den består av 6–8 personer och väljs av byns ledare.
– Det är viktigt att kvinnor är med i kommittén. Det är de som ansvarar för vattnet och kan vi flytta vattnet närmare bostäderna så löser vi stora problem. Sedan är vi noga med att poängtera att det inte är vår brunn. Det är deras brunn och deras ansvar. De får ta konsekvenserna, säger Leif.
Vattenkommittén ansvarar för brunnens skötsel. De bestämmer också om det ska tas ut avgifter för att använda brunnen, för att ha medel till eventuella reparationer. De ska även lösa konflikter som uppstår, ofta relaterade till boskap.
– Alla som har djur måste ha vatten och konflikter uppstår när det inte finns tillräckligt. När någon tar vatten till sina djur från ett hål som var tänkt till andra och andras djur, säger Leif.
Det finns flera sätt att hjälpa med vatten utöver att borra brunnar. Det kan handla om att bygga dammar eller utnyttja befintliga källor men ibland är det bara att borra som är möjligt. Leif upplever att regnen har förändrats bara under hans livstid.
– Regnen har blivit färre, men starkare. Förut visste vi att regnen kommer en viss tid, men nu kan det skilja en månad och har du räknat med regn en viss tid som inte kommer, så kan du förlora hela din skörd.
IAS jobbar framför allt i Östafrika och i Sahel-regionen, där det finns länder som befinner sig i en väpnad konflikt. Då satsar man på att hjälpa dem som flyr.
– Har många flyttat till ett läger kan vi bli tillfrågade om att komma och borra några extra hål, så att inte de resurser som fanns för de bofasta blir uttömda. Däremot kan vi inte sätta vårt folk i livsfara och borra mitt i väpnade konflikter, säger Leif.
Även delar av Sverige har extremt låga grundvattennivåer och vissa kommuner har gått ut med bevattningsförbud och ber att man ska spara på vattnet.
– Sverige är ett så privilegierat land, med många sjöar och stora floder, vi har till och med vattenkraft! Men det är ett enormt vattenslöseri här. Vi behöver inte duscha i dricksvatten. En svensk använder 400–600 liter vatten per dag. Och vi dricker bara 3–5 liter. Det ryms i en liten dunk, säger han.
Leif drömmer om att vi skulle bli bättre på att utvinna havsvatten och ta bort saltet där.
– Det finns sådana anläggningar, men de är otroligt dyra. Men tänk vad man kunde göra med hela Östafrikas kust om man kunde utvinna havsvatten där. Och Gotland och Öland skulle aldrig få problem med torka igen!
