Getterna gav en ny start

I västra Sudan har inbördeskriget, våld och torka slagit sönder människors möjlighet att försörja sig. För familjer som tvingats fly har vardagen handlat om att överleva – ofta utan mat, trygghet eller framtidstro. För Ashosha och hennes barn blev stödet med getter en vändpunkt.

Ashosha bor i ett avlägset område i Jebel Moon i västra Sudan tillsammans med sina barn. När våldet nådde byn tvingades familjen fly till fots, tillsammans med Ashoshas gamla mamma. De lämnade allt bakom sig.

– Situationen var fruktansvärd. De dödade människor i vår by och tog allt vi ägde. Vi sprang bara iväg med barnen, berättar Ashosha.

Familjen tog sig till Tchad, där de levde i två år. Men under tiden i flykt fanns ingen mark att odla och väldigt lite mat. När regnperioden kom bestämde de sig för att återvända, i hopp om att kunna börja om.

Allt var borta efter flykten

När Ashosha och barnen kom tillbaka var huset förstört. Redskap, boskap och utsäde var stulna. Marken hade drabbats hårt av torka, och den lilla skörden räckte inte till.

– Vi hade nästan ingenting att äta. Ibland fick vi inte ens ett mål mat om dagen, säger hon.

Familjen levde på en enkel gröt av sorghum. Barnen var ofta hungriga, och oron för hur de skulle klara sig var ständig.

När getterna kom till familjen

Genom Läkarmissionens arbete fick familjen stöd i form av utsäde, redskap och några getter.

– Getterna förändrade våra liv, säger Ashosha. De ger oss mjölk, och barnen orkar mer nu.

Mjölken blev familjens första stabila näringskälla på lång tid. Att getterna är hondjur betyder också hopp om framtiden.

– När de får killingar kan de bli fler. Då kan vi sälja eller få ännu mer mjölk. Det är det som gör att vi kan bygga vidare.

Barnen har också knutit an till djuren.
– De älskar getterna. De leker med dem varje dag, säger hon med ett leende.

En förändrad vardag med mat

Stödet med getter har inte löst alla problem. Livet i Jebel Moon är fortfarande hårt, och osäkerheten finns kvar. Men vardagen ser annorlunda ut än tidigare.

Mjölken gör att barnen får mer näring och ork. Möjligheten att låta getterna bli fler ger familjen något att planera för, och något att hålla fast vid när framtiden känns oviss.

– Med getterna har vi åtminstone något att börja med, säger Ashosha. Det ger oss hopp om att kunna ta hand om barnen och klara oss bättre framöver.

En av många familjer som fått en get

Ashoshas familj i Sudan är en av många som fått stöd genom Läkarmissionens getprojekt i olika delar av världen. I områden som präglas av konflikt och klimatförändringar kan en get ge familjer möjlighet att börja bygga upp sin försörjning igen, steg för steg.

Berättelsen om Ashosha är ett exempel på hur getprojekten bidrar till mat, inkomst och trygghet för familjer som lever i utsatthet.