Trädplantering ger hopp

Redan på 50-talet började Läkarmissionen sin klimatkamp i världen. Resultatet är inte bara miljontals planterade träd. I Etiopien är effekterna för människor både bättre hälsa, välmående och minskad fattigdom.

"Den här ska bli ved och virke och mycket annat som är bra, säger Radia om de späda trädplantor hon varsamt packar ned för transport.”

”Mycket annat” – det är till exempel mat på bordet, pengar i fattigas fickor, hejdad jordförstöring, utbildning och framtidshopp för vår planet. Stora ord, men sanna. Ur frön spirar liv, inte bara i form av bräckliga plantor utan som trygghetens träd med många goda frukter för enskilda och familjer. En utveckling som får hela lokalsamhället att grönska, i dubbel bemärkelse.

Trädplantering som kunde rädda miljön och skapa goda livsvillkor för människor i utsatthet var en viktig del av den vision som drev Harry Lindquist när han grundade Läkarmissionen 1958. Och träd har det blivit genom åren, framför allt i Afrika. Miljontals träd.

En bit utanför staden Hawassa i Etiopien bedriver Läkarmissionen en verksamhet där det växer så det knakar. Det sker tillsammans med Ybcedo, en nationell utvecklingsorganisation med rötter i svensk mission.

Här växer inte minst ett framtidshopp, fött ur människornas insikt om hur allting hänger ihop.

I Loke skolas nämligen inte bara plantor som ska bli fruktträd och träd som binder jorden och träd som blir ved och virke. Här skolas också människor att tänka större, tänka helhet, tänka globalt – samtidigt som de förbättrar sina egna privata livsvillkor.

Med inkomsten från arbetet på plantskolan försörjer Radia ensam åtta personer.

Mitt i allt grönskande liv där folk från trakten bereder mark, sår och skördar, packar och distribuerar, står en byggnad. Det är kejsar Haile Selassies gamla sommarhus som numera är projektets hjärta.

Utanför huset möter Svenska Journalen Timottewos Barassa. Han var med när Läkarmissionen startade sitt omfattande arbete med trädplantering i Etiopien. Det skedde i Worancha 1984. Och han minns hur det gick till när den störtade kejsarens övergivna sommarställe fick sin nya funktion.

– Här låg Haile Selassies farm med flera byggnader. Efter revolutionen, när en marxistisk militärregim tog över, revs allt, utom det här huset. Det lyckade projektet i Worancha hade fått efterföljare på flera håll.

– När regionens guvernör såg resultatet av vår satsning blev han väldigt imponerad. Han erbjöd oss att ta över det här området med hus och allt, utan ersättning. Vi tackade ja, berättar Timottewos Barassa.

Vi är inte lika fattiga som förut. Vi har fått det bättre. Inkomsterna härifrån gör att vi kan sända våra barn till skolan."

Nu är alltså den gamla kejserliga ”sommarstugan” ett centrum för Läkarmissionens och Ybcedos omfattande och mångsidiga utvecklingsarbete i trakten. Inne i kejsar Haile Selassies forna sommarresidens syns inga spår av prakt, bara de administrativa redskap som krävs för att driva ett omfattande, modernt utvecklingsprojekt.

Naturen, mer än en råvara

Läkarmissionens man i Loke, Minbale Getashew, tecknar bilden av en verksamhet med tydliga mål.

– Vi arbetar för att minska fattigdomen och öka befolkningens möjlighet att försörja sig. Bättre hälsa och välmående, bättre tillgång till mat, sjukvård och utbildning står på programmet. Och vi ser tydliga resultat av vårt utvecklingsarbete. I den kyrkliga kontext där Läkarmissionens partner hör hemma är det naturligt att se religiösa ledare som viktiga nyckelpersoner. Om ledarna i en miljö där tron spelar stor roll, och det gör den i Etiopien, talar om vikten av att vårda miljön och motverka klimatkrisen så påverkas många människors tänkande och agerande.

– Det är en utmaning, menar Minbale Getashew. Traditionellt fokuserar religionen nästan helt på andliga ting. Men vi måste sluta att se naturen enbart som en råvara att exploatera. Det budskapet förmedlas i dag också från kyrkornas predikstolar.

Värna och vårda

Viktiga värdeord som Ybcedo använder flitigt är värna och vårda. Men vad händer i praktiken?

– Sedan arbetet i Worancha startade för 40 år sedan har Läkarmissionen planterat cirka 16 miljoner träd i landet, beräknar Marcus Granath i Tenhult.

Bino Binbesa, är stolt över sina bin och den kunskap han fått som gjort att han kunnat öka sin produktion av honung de senaste åren.

Marcus fanns på plats i Etiopien åren 1987-1991 som projektets samordnare, och han håller fortfarande koll på utvecklingen där. Bara i Loke har man under åren 2017-2023 distribuerat 1 189 400 trädplantor av skilda slag, och dessutom tränat över 500 bönder i moderna och miljövänliga metoder, skaffat utrustning åt biodlare, skolat keramiker och smeder och delat ut getter till fattiga bönder.

Biodling är också en del av verksamheten i Worancha och med moderna metoder ökar produktionen av honung för varje år.

Till det kommer stöd åt barn, fredsbyggande, traumabearbetning för människor som genomlevt svåra konflikter, och andra humanitära insatser. Entreprenörskap står högt på agendan, inte minst som ett sätt att ge mer makt åt kvinnorna. I en verkstad utvecklas och förädlas traditionella sätt att tillverka lerkärl. Man gör det tillsammans i grupper, där den ekonomiska vinsten delas av alla. Gengale, som är med i en grupp på ett 40-tal kvinnor, säger:

– Vi är inte lika fattiga som förut. Vi har fått det bättre. Inkomsterna härifrån gör att vi kan sända våra barn till skolan. Ett stycke därifrån visar Bino Binbesa stolt upp sina bikupor. Han har inte bara fått stöd till utrustning utan också utbildning i moderna metoder, som hjälpt honom att öka produktionen väsentligt på några år. Keramiker. Smeder. Biodlare. Och så alla som arbetar med plantorna. I en fattig del av ett fattigt land ser livet lite ljusare ut för många människor, och miljön mår bättre.

Försörjer hela familjen

Tillbaka till Radia och hennes plantor. Hon är 20 år och tillhör den muslimska minoriteten i området.

– Vi jobbar på ackord, så jag bestämmer själv hur mycket jag ska tjäna, säger hon med stolthet i rösten. Den inkomsten bidrar till att försörja en familj på åtta personer; hon är ogift och bor hemma hos föräldrar och syskon. På familjens lilla jordplätt har hon planterat träd som ger avokado, papaya och andra matnyttiga frukter. Shunkoyora är en man i 40-årsåldern som fått ett bättre liv tack vare Läkarmissionens plantskola i Loke.

– En del har jord så det klarar sig. Andra, som jag, har bara en lite jordlott som inte kan försörja en familj. Men tack vare jobbet här får mina tre barn chansen att gå i skola och jag har råd att köpa kläder åt dem. Men familjeförsörjaren som bearbetar jorden på den gama kejsartomten har ett vidare perspektiv än det privata. Han har lärt sig mer än att gräva.

– Det vi gör här skyddar miljön, det vet jag nu. Träden binden jorden så att den inte spolas bort när det är regntid. Så vårt arbete är bra för alla i trakten.

Radia, med gul sjal på huvudet, sitter på marken och arbetar tillsammans med de andra kvinnorna i projektet.