Svält som vapen i Sudan

Zeinab Bakir, 80 år, vaknade av Ayams skrik. Hennes säng var helt nedsölad av blod. Läkarmissionen träffar femåringen och hennes mormor på ett sjukhus i Khartoum, mitt i krigets Sudan. Här gör den mest basala hjälpen skillnad på liv och död.

Den förlupna kulan hade borrat sig genom plåttaket och in i flickans mage.
I krig är gevärskulor som kulor i ett roulett: de landar alltid någonstans, men ingen vet var eller i vem.

För flickan Ayam hade den lika gärna kunnat tränga sig in i hennes huvud eller bara i golvet, bredvid sängen. Men i en huvudstadsregion där stridande arméer, miliser och förband håller olika delar av staden är ibland själva resan till ett sjukhus den farligaste delen.

Med hjälp av Ayman Bashirs lyckades hon komma till sjukhuset al Nao i Omdurman, nära Nilen, flera timmar senare. Omdurman är en av de tre städer och flodbanker som med Khartoum och Bahri utgör huvudstaden där den blå och den vita Nilen möts.

Långa rader med sjukhussängar

De kvalmiga korridorerna är fulla med rader av sängar. Mormor Zeinab fingrar på kulan som läkarna gav henne i en plastpåse, när något händer vid britsen bredvid. Krigets roulett har gått ett varv till och nu är det mannen på britsen bredvid flickans som dör.

Femåringen försöker vrida på huvudet. Hon känner med hela sin kropp den isande dödsskräck som sprider sig i salen.

Ute på gården väntar fler patienter. Sjukhusledningen har slagit upp tält för att få plats för fler. Det är inte kulor och granater som dödar flest i ett krig. Döden är ofta lömskare än så, förklarar sjukhusdirektören Jamal Mohammed:

– Naturligtvis finns det de traumaskadade, de som skadas av explosionerna och annat. Men nio av tio patienter kommer hit på grund av andra konsekvenser: undernäringen, bristen på vård, kroniska sjukdomar som inte kan vårdas som de borde.

Ayam Sabir Bashir, 5, ligger skottskadad på Al Nao sjukhusets akutmottagning. Skräckslagen ser hon på när mannen i sängen bredvid plötsligt avlider. Mormor, Zeinab Bakir, 80, försöker desperat lugna och trösta Ayam som nu tror att hon också ska dö.

Svält och undernäring

På barnsjukhuset al Buluk har personalen tvingats göra om en hel flygel till en avdelning som används enbart för undernärda barn.

– I Sudan används nu svälten som vapen, precis som Israel har gjort i Gaza, säger sjukhusdirektören.

På en brits i barnsjukhuset i Omdurman ligger en tvåårig pojke. I normala tider skulle han vara i ålder att både gå och prata. Men Malik Fulew väger bara 5,9 kilo när han borde väga det dubbla. Han orkar inte ens sitta upp och gör mest några gnyende ljud ifrån sig. Ur lätena kan sköterskan skönja ordet ”mamma”.

– Det kommer in två, tre barn per dag i det här skicket, förklarar sköterskan Weam Ali Othman, 29. Hon har långa dagar på sjukhuset och låter sin egen bebis sova i ett hörn, bakom en skärm.

– Jag önskar verkligen inget barn det öde som de här barnen har mött, säger sjuksköterskan.

Lite flytande grön avföring rinner ur det som är kvar av Maliks beniga rumpa. Han försöker gång på gång slita av sig infarten och nålen som verkar för stor för hans späda arm och kropp. Huden är spänd som ett trumskinn runt hans lilla skelett. Revben, skulderblad och käkben sticker ut.

– Jag har precis fött ett barn, nästan ursäktar sig Maliks mamma, Abir Abdu, 25, när hon kommer in till sin pojke och torkar bort avföringen. Malik famlar efter mamman med långsamma rörelser.

Brist på näring och zink har gett bleka fläckar på huden på de undernärda barnen på kliniken.

Flykt med många faror

Många av mammorna berättar om flykt. De berättar om flera dagars farofyllda färder. Om hur det ibland varit just flykten som gjorde att barnen säckade ihop eller att deras immunsystem inte längre orkade med.

Hela Sudan är i dag uppdelat i olika områden som kontrolleras av någon av de stridande parterna.

Kort efter att landets civilbefolkning gjorde revolution 2019 och avsatte den internationellt efterlyste, förre diktatorn Omar al-Bashir, så tog militären makten i landet, 2021. Men det dröjde inte länge innan den reguljära armén och den fruktade, ungefär jämstarka milisen Rapid Support Forces (RSF) hamnade i krig med varandra – påsken 2023.

Sedan dess har våldet och terrorn trappats upp. Befolkningen bombas, blir instängd i områden samtidigt som tillgång till vatten, el, mat och skola försvinner.
– Det enda vatten vi kunde dricka var det från Nilen. Vi var sjuka hela tiden, säger Mohammad Ahmed.

Vatten som räddar liv

Tillgång till vatten är bland de mest livräddande åtgärder som omvärlden kan bidra med. Därför driver Läkarmissionen 16 vatten- och hygienprojekt i Sudan.

Sedan påsken 2023 är nu runt elva miljoner människor på flykt i och utanför Sudan. Många är inhysta i skolor – medan en hel generation barn riskerar att missa sin skolgång. LM International arbetar därför också med "Education in Emergencies".

– Livräddande insatser är högsta prioritet, men utbildning är också avgörande och kan inte vänta, säger Sally Magzoub, programansvarig för LM International i Sudan.

"Jag gråter när jag vaknar"

Kvinnor vi möter i Kassala, södra Sudan, berättar om hur flickor och kvinnor samlades i ett hus, separerades från männen och våldtogs. Ehman Ahmed, 30 år, säger:

– Jag såg ett halvt dussin lik på marken med mina egna ögon. Här känner jag mig lite säkrare, men jag gråter när jag somnar och gråter fortfarande när jag vaknar.

Hon vet ändå att hon är trygg här. Men hon har fortfarande inga nyheter om vad som hänt hennes barn som blev kvar i flykten.