Vänliga veckan och Läkarmissionen

Vänliga veckan instiftades 1946 av Harry Lindquist, grundare av Läkarmissionen. Hans idé var enkel: att göra vänlighet till en vana. Under devisen “Vänlighet föder vänlighet” skapade han sju vänliga dagar – en vänlig vecka som en start på ett vänligare liv.

Det är också därför Läkarmissionen fortfarande driver Vänliga veckan. Vi arbetar varje dag för att människor ska få ett värdigare liv – och vi ser hur långsiktig förändring byggs av relationer, tillit och omtanke. Vänliga veckan handlar om att visa att vänlighet är något som faktiskt förändrar hur vi mår, hur vi fungerar tillsammans och stärker samhällen.

Vänliga Veckan infaller varje år i februari, samma vecka som Alla hjärtans dag. Vi delar ut Läkarmissionens Vänlighetspris och har tagit fram Skolmaterial för Vänliga Veckan med lärarhandledning för skolor som vill arbeta med ämnet.

Från 1946 till idag

Sedan starten har Vänliga veckan dykt upp i allt från tidningsreportage till lokala initiativ – ibland hyllad, ibland ifrågasatt.

Några nedslag:

• 1946: Vänliga veckan instiftas av Harry Lindquist.

• 1950: Planer finns på en “telefontävling” där man kan vinna pengar om man svarar sitt namn och “Vänliga veckan” när någon ringer.

• 1960: Svenska Journalen samlar exempel på ett “vänligare Sverige”, bland annat genom en intervju med en djurskyddsinspektris som lyfter att många barn visar stark omtanke om djur – och att det bådar gott för framtiden.

• 1978: Örnsköldsviks Allehanda kallar Vänliga veckan för “jippot som överlevt sig själv” och menar att den borde avvecklas. De ringer runt till blomsteraffärer och till och med Systembolaget och konstaterar att de inte ser någon tydlig “vänlighetseffekt” i försäljningen.

Läs hela historien om Vänliga Veckan – år för år

Vänlighet är smart

Harry Lindqvist var tidigt ute med sina tankar om att sprida vänliga handlingar. Idag är vänlighet ett återkommande ämne i modern forskning om välmående. I World Happiness Report lyfts generositet och prosociala beteenden (att hjälpa, dela, bidra) som en faktor som hänger samman med hur nöjda människor är med livet. I korthet: i samhällen där man hjälper varandra mer, tenderar människor också att må bättre.

Det fina med vänlighet är att det faktiskt inte bara gynnar mottagaren, utan även den som beter sig vänligt. Forskning visar att man blir lyckligare ju fler vänliga beteenden man ägnar sig åt, oavsett vem man riktar dem emot. Vänlighet sprider sig i många led och ger ökad hälsa eftersom det ur vänliga beteenden uppstår gemenskap och samhörighet. Det blir extra viktigt i en tid där stress och ensamhet är samhällsproblem.

Vänlighet i Sverige och i världen

Läkarmissionen arbetar globalt med människors mest grundläggande behov: hälsa, trygghet, utbildning, försörjning och skydd mot våld och förtryck. Men vi driver också Vänliga veckan här hemma av en enkel anledning: förändring börjar alltid nära, i vårt samhälle.

Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist säger:

– I 80 år har Läkarmissionen fått se hur vänlighet förändrar liv. I mitt uppdrag som generalsekreterare möter jag ständigt under mina besök, människor som kämpar för att överleva, inte minst i flyktinglägren i Sudan och Chad. Det som berör mig mest är hur människor som själva är utsatta, fortfarande värnar så starkt om andra. Att även grannen ska få del av den lilla maten som finns. Att gästen alltid ska bjudas, även när resurserna nästan är slut. Vänlighet är aldrig en bristvara – den växer när den delas.

Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen