Unga får en röst i Bryssel

Många ungdomar i Sverige upplever sig utanför samhället. Det vill Läkarmissionen ändra på. Genom ett unikt samarbete mellan EU och folkhögskolor får unga medborgare känna delaktighet och ansvar.

Förändring till det bättre börjar med att sätta sig in i andra människors verklighet, men även att få uttrycka sin mening och ta ställning för sina åsikter. Det kräver att man känner sig som en viktig del av samhället och att ens politiska åsikter har betydelse. Men många unga i Sverige, särskilt i så kallade utanförskapsområden, upplever att så inte är fallet. De saknar kunskap om hur det politiska systemet fungerar och känner hopplöshet inför möjligheten att påverka och hålla politiker ansvariga. Det förstärker uppfattningen om ett samhälle på reträtt i deras hemorter. Åtminstone för många av eleverna på Allmän kurs på Kista och Botkyrka Folkhögskola.

Resan som gav unga röster i EU-valet

Läkarmissionen har fortsatt sitt initiativ med fokus på unga med utländsk bakgrund i samarbete med folkhögskolor, vilket innefattade en resa till Bryssel som kulminerade i att gemensamt rösta i EU-valet. Syftet var att motverka känslan av utanförskap hos unga i Järva och Botkyrka och att visa att just deras röster spelar roll.

Utmanar politiker om inkludering

Inför resan deltog eleverna i en simulering av EU:s ungdomsdialog med fokus på inkluderande samhällen. Med valkandidaterna Hanna Gedin (V), Adnan Dibrani (S), Wanja Kaufmann (MP) och Malin Björk (C) som bollplank fylldes dagen av diskussioner och vassa utfrågningar. Allt ifrån daglig och indirekt rasism, arbetslöshet, bostadsbrist, kvalitet på skolorna i utanförskapsområden och frågor om att begränsa invandringen. På temat inkluderande samhällen kom Fatima Kassims grupp fram till att ett stort problem var att många ungdomar inte har råd eller möjlighet till fritidsaktiviteter. Deras fråga till EU-parlamentarikerna handlade om att lagstifta kring sysselsättning för ungdomar.

– De som är 14-18 år har ingenting att göra och familjerna har inte råd att betala för att de ska vara med i till exempel ett fotbollslag. De hänger bara nere på stan och lockas in i gängkriminalitet. Att få åka på resan gör att jag känner mig mer motiverad att ta tag i studierna på ett annat sätt, säger Fatima, elev på Botkyrka Folkhögskola. Engagemanget för de utmaningar som präglar deras verklighet packades med till Bryssel. Även om komplexiteten i EU:s maskineri var påtaglig, lät de sig inte nöjas utan att deras funderingar och synpunkter kom till tals.

Unga får makthavare att lyssna

I mötet med politiskt sakkunniga på EU-parlamentet och tjänstepersoner inom EU-kommissionen ställde de frågor om bland annat hur EU jobbar med att stärka jämställdheten på arbetsplatsen och motverka gängkriminalitet. Men också vad EU gör för Palestina och hur utvecklingspartnerskap hanteras med utomeuropeiska länder där mycket korruption råder.

– Själva resan till makten hade ett rituellt värde som fick eleverna att känna sig värdefulla, menar Paul Frigyes, lärare på Kista Folkhögskola. Detta trots det utbredda misstroendet mot beslutsfattare i elevgruppen. För dem förknippas beslutsfattare sällan med personer som tar sig tiden för att träffa unga och lyssna på just deras åsikter. Under vimlet på Järvaveckan som Läkarmissionen medverkade på, berättar projektmedarbetare Ilwad Abib Omar att det finns många frågor som berör unga i Järva och Botkyrka, men att de sällan vet vart de kan vända sig med dem eller hur de kan kanalisera sitt politiska engagemang.

Resan som väckte rösten

På Brysselresan blev det däremot tydligt hur viktig ens röst är i lagstiftningsprocessen och hur det mänskliga mötet är en demokratisk grundsten.

– Tidigare visste jag knappt någonting om EU. Och varken jag eller mina bröder har någonsin röstat i valet. Men när man ser EU inifrån blir det mer verkligt. Framför allt blev det tydligt för mig att om jag inte använder min röst kommer någon annan göra det åt mig. När jag kommer hem ska jag försöka övertala mina bröder att gå och rösta med mig, säger Abdalla Haioty, Kista Folkhögskola. Mötet med sociala orättvisor motiverade till skarpa utfrågningar. Antalet hemlösa människor i Bryssel var något som chockerade, men till elevernas förtret var det inget som EU hade något direkt mandat över.

– Resan har gjort mig mer medveten om hur många orättvisor det finns i världen. Hur en sådan social utsatthet kan finnas mitt i den europeiska demokratins huvudstad – det om något har gjort mig mer motiverad att rösta, berättar Linnea från Botkyrka Folkhögskola.

Elevernas insikter från resan visar att formerna för politiskt deltagande ständigt behöver omprövas, menar Isabel Widman, projektledare på Läkarmissionen. I synnerhet för de viktiga perspektiv som annars går förlorade.

– Med släkt och vänner utanför Sverige är många unga i Järva och Botkyrka som ett fönster mot världen. Deras perspektiv behövs nu mer än någonsin för Sveriges roll i EU och EU:s roll i världen. Inte minst inför de politiska vindar som i grunden kan komma att stöpa om EU:s framtida roll som en global humanitär aktör, säger Isabel.