Mensskydd förändrade byn

Flickor som tvingas stanna hemma från skolan, ohälsa och våld mot kvinnor är konsekvenser av mensfattigdom. Men i byn Lamyio i Uganda har utvecklingen vänt, tack vare ett återanvändningsbart mensskydd i polyester från Sverige och män som tar sitt ansvar.

Michael Ocan, 45 leder oss på de små upptrampade stigarna i byn utanför staden Pader, i norra Uganda. Han visar stolt upp sina fyra döttrar, Janet, 19, Susan, 18, Sunday, 15, Vicky, 14 år och sin fru Lamka, 35, som ställer upp på rad utanför huset.

Mensskydd i Uganda är dyra, och med fem kvinnor i familjen blev de 12 paketen varje månad en ekonomisk utmaning. Vissa månader räckte pengarna inte till, berättar Michael.

– När vi inte hade råd att köpa tillräckligt många bindor, fick flickorna vara hemma från skolan och låtsas att de var sjuka.

De mensskydd familjen hade råd med, kom med många problem.

– Engångsbindorna vi hade fungerade inte bra, man skämdes när det läckte och blodet syntes. Vi fick sår mellan benen och det kliade ofta av värmen och kemikalierna, säger frun Lamka.

Mensfattigdom drabbar över 500 miljoner

Mensfattigdom syns inte alltid, men den drabbar över 500 miljoner flickor och kvinnor i världen. Bristen på mensskydd och fungerande sanitet innebär att många flickor tvingas hantera mensen bäst de kan, genom att till exempel vika tjocka tygstycken, använda löv eller i värsta fall sitta på en sandhög. Stigmatisering, rädsla för läckage och avsaknaden av toaletter gör att många flickor därför tvingas stanna hemma från skolan runt en vecka varje månad.

Men konsekvenserna för en flicka är långt större än de missade skoldagarna. De påverkar inte bara hennes tillgång till utbildning och hälsa, utan även hennes framtidsutsikter.

I paketet ingår även en plastburk där bindorna kan förvaras och blötläggas inför tvätt, samt en torkduk.

Janet Lapat är Läkarmissionens fältkoordinator i Pader och leder arbetet för att främja menstruell hälsa i distriktet.

Männen måste vara en del av förändringen

Michael är i dag en av byns starkaste röster för att lyfta kvinnors rätt till menstruell hälsa, men det var långt ifrån självklart.

– I början ville jag inte ens höra om det. Jag tyckte inte att det var mitt ansvar. Men efter utbildningen från Läkarmissionen förstod jag att jag har ett ansvar i min familj och behöver stötta dem i detta, säger Michael.

Michael och frun Lamka. ”Sedan jag köpte mensskydden har jag fått så mycket mer kärlek”, säger Michael Ocan.

Projektet kring menshälsa i Pader leds av Läkarmissionens fältkoordinator Janet Lapat, som själv är uppvuxen i området, talar det lokala språket och ”känner alla”. En förutsättning för förtroende och påverkan.

– Vi insåg tidigt att vi måste inkludera männen. De ansvarar för familjens ekonomi och beslutar om alla inköp. Om de inte är med och påverkar sker ingen förändring, säger Janet.

Utbildningarna tar upp kvinnors rättigheter, myter kring menstruation, våld i nära relationer och reproduktiv hälsa. Kvinnorna får samtidigt ett startkit med återanvändningsbara bindor att testa.

Återanvändningsbara bindor förbättrar hälsan

Fattigdom tvingar många flickor att använda samma mensskydd för länge, vilket ofta leder till återkommande infektioner. Innan deltagarna tas in i projektet erbjuds de därför behandling mot infektioner, både för kvinnor och män, för att säkerställa att hälsoproblem inte felaktigt kopplas till de nya mensskydden.

”Vi insåg tidigt att vi måste inkludera männen. Om de inte är med och påverkar sker ingen förändring.”

Den återanvändningsbara bindan i polyester, är utvecklad i samarbete med det svenska företaget Spacerpad och Borås högskola. Den bygger på en innovativ lösning där bindan fungerar som en behållare för vätskan, istället för att absorbera den. En plastburk med lock gör det möjligt att förvara den använda bindan tills man kommer hem och kan tvätta den.

Den enkla hanteringen är särskilt viktig i utsatta miljöer där tillgången till vatten och toaletter ofta är begränsad, och där majoriteten av befolkningen tvättar för hand.

– Idag känner jag mig så fri. Bindorna är lätta att tvätta och torka. Efter att man sköljt dem och tvättat dem med tvål, hänger man dem i skuggan och de torkar direkt, säger Lamka.

Under projektets gång har kvinnorna själva fått påverka produkten. De första bindorna var vita och rosa, men fläckarna syntes efter tvätt. Då ändrade man färgen till svart, och idag finns det också bindor i olika storlekar, för rikligare blödning och för slutet av mensen.

I paketet ingår även en plastburk där bindorna kan förvaras och blötläggas inför tvätt.

Kooperativet skapar nya möjligheter

Mitt i byn finns en röd tegelbyggnad som huserar kooperativet Kicapalalar, som betyder ’Guds nåd’. Michael är dess förtroendevalda ledare, med 80 medlemmar. Just nu utbildas 44 flickor och kvinnor i snickeri, sömnad och frisöryrket. Medlemmarna kan ta mikrolån med låg ränta för att sedan kunna starta ett eget företag eller köpa ett mens-kit. Det är också här man hållit utbildningarna kring menshälsa för över 200 kvinnor och män.

Michael berättar att de återanvändningsbara bindorna är dyra vid det första inköpet, men att man på lång sikt sparar mycket pengar.

– Jag uppmanar alla män jag känner att köpa dessa bindor till sina döttrar och fruar. Det innebär att deras döttrar inte behöver vara borta från skolan när de har mens, det spar också pengar och skapar bättre relationer, eftersom kvinnorna ser att vi bryr oss om dem, säger Michael.

Idag behöver systrarna Ocan inte vara hemma från skolan när de har mens.

Fler flickor går i skolan

Läkarmissionens projekt sker i nära samarbete med kommunen, som deltar i planering, utbildning och stöttar deltagarna, så att de får kunskap och verktyg att driva vidare initiativet långsiktigt.

Johannes Ojok, 38, politisk ledare i Pader, har varit en viktig röst i påverkansarbetet. Han sitter på en plaststol i skuggan under träden framför kooperativet.

– Det är många som är fattiga och inte har råd att skicka sina barn vidare till högstadiet. Flickorna gifter sig därför tidigt och vi har stora problem med alkohol och droger och i kombination med det, våld i nära relationer. När flickor inte går i skolan ökar riskerna för barnäktenskap, säger Johannes.

Han berättar att man ser stora effekter i kommunen sedan starten av projektet. Och framför allt har det lyft frågan om flickor och kvinnors rätt till en värdig menshälsa och synliggjort att alltför många inte har råd till det.

– Män pratar nu med varandra om kvinnors hälsa och förstår att de måste stötta dem. Allt arbete med att upplysa dessa män och att fler kvinnor har fått tillgång till bindorna, har gett effekt. Vi ser tydligt att missbruket har minskat, våldet mot kvinnor likaså. Fler flickor har också högre närvaro i skolan.

Janet förklarar att en annan positiv effekt av projektet är miljöaspekten.

Michael Ocan, 45 år och frun Lamka, 35 år tillsammans med de fyra döttrarna Janet, 19 år, Susan 18 år, Sunday 15 år och Vicky 14 år.

”Jag missar aldrig skolan längre”

ALARO JOYCE, 27 ÅR, SÖMNADSLÄRARE

– Jag har två barn, en pojke som är 6 år och en flicka som är 3 år. Eftersom jag är ensamstående, så hade jag förut svårt att få pengarna att räcka till mensskydd. Men nu känner jag mig så fri. Förut blödde jag igenom, men det gör jag inte längre. Mina elever som nu har bindorna kommer till skolan i större utsträckning än tidigare.

LILLIAN, 20 ÅR, ELEV PÅ SÖMNADSUTBILDNINGEN

– Jag har gått sykursen i ett år och är färdigutbildad och har fått prova Spacerpad. Jag drömmer nu om att starta min egen syateljé. Tidigare hade jag mycket kraftiga menssmärtor på grund av infektioner. Jag hade inte råd att byta bindorna så ofta som man behöver, och med värmen blir det lätt infektioner. Det hade jag varje månad förut, men nu har jag inga problem alls. Jag älskar sport och spelar fotboll. Förr kunde jag aldrig vara med på träningar under mensen, men nu är jag helt fri att springa och träna och ingen märker ens att jag har mens.

VICKY OCAN, 14 ÅR, DOTTER TILL MICHAEL

– Förr brukade pappa klaga över kostnaden för bindorna och jag behövde ibland vara hemma från skolan när jag hade mens. Nu är pappa väldigt mycket gladare eftersom han sparar pengar och jag missar aldrig skolan.

Idag behöver systrarna Ocan inte vara hemma från skolan när de har mens.

Hållbarhet på flera plan

Genom att återanvända bindorna minskar man mängden avfall. Nästa steg i projektet är att delar av mens-kiten ska sys och sedan säljas lokalt. Sömmerskor utbildas just nu, detta bidrar till hållbarhet på flera plan.

När vi ska gå kommer Michael och drar mig i ärmen;

– Jag glömde berätta det viktigaste. När jag kom hem och hade köpt bindorna så kom min fru fram till mig och gav mig den största kramen jag någonsin fått. Då förstod jag att jag hade gjort en bra förändring för hela familjen. Jag har inte bara vunnit ekonomiskt, utan min fru ger mig nu så mycket mer kärlek. n

Vad innebär en värdig menshälsa?

Att alla kvinnor ska ha tillgång till fungerande sanitetsskydd oavsett omgivande ekonomiska eller miljömässiga förutsättningar.

Över 500 miljoner flickor och kvinnor saknar tillgång till mensskydd och god sanitet. Enligt FN missar cirka 15 procent av alla flickor skolan under vissa dagar av sin menstruation.