Orättvisa drev Annelie att starta "Handboll för alla"

Annelie Evenmyr i Kungsbacka tolererar inte att någon är utanför. Hon är en av fem finalister till Läkarmissionens Vänlighetspris 2026.

Annelie Evenmyr, 60 år, avskyr orättvisor. Hon kan inte acceptera att någon människa blir utanför. Sedan 2014 har hon tagit initiativ och drivit "Handboll för alla", en stor verksamhet i Kungsbacka där barn och unga med funktionsvariationer får träna och tävla som alla andra.

– Alla har rätt till respekt och inkludering. Oavsett ursprung, funktion, diagnos, vem man blir kär i eller hudfärg, säger hon.

Sprider ljus till barnen

Enligt flera Kungsbackaföräldrar är hon ljus och värme i många barns liv. En förälder berättar:

– Det finns paraspelare som är helt utan vänner men som lyser upp som solar när de träffar Annelie. Spelare som gått mobbade genom skoltiden och alltid känt sig misslyckade, men med Annelies stöd och peppning vågar de nu le och ta plats!

Allt började när Annelie själv fick trillingar. Den yngste sonen, Simon, drabbades av komplikationer som höll på att ta hans liv. Simon överlevde men fick skador som gjorde att han inte kunde spela handboll som sina bröder. Orättvist, tyckte Annelie. Något måste göras.

Parahandbollen i Sverige växer

Från Annelies rättspatos och handlingskraft har parahandbollen i Kungsbacka och i Sverige tagit fart. Som tränare deltar klubbens äldre spelare. De blir förebilder som många ser upp till. Broar byggs och fördomar suddas ut.

– Det är fantastiskt stort att se en förälder sitta och gråta för att deras barn springer för första gången, tränar och tävlar som alla andra barn.

En liten, men betydelsefull, finess är att barnen i paralagen är de enda i klubben som får träna i fina matchställ. Annelie berättar om den stora stoltheten att bära en snygg matchtröja med siffra på.

Hela tiden utvecklar Annelie verksamheten. Nästa steg är rullstolshandboll, speciellt viktigt för flyktingungdomar med skador från krig.

– Svensk sjukvård har ofta bra vård och effektiva hjälpmedel, men det saknas i många andra länder där exempelvis minor orsakar förfärliga skador. Rullstolshandboll är en viktig aktivitet för den målgruppen och bidrar dessutom till integration i samhället.

Kärleken ger kraft

Annelie lider själv av en nervskada som innebär mycket smärta och sängliggande. Nu finns det många andra som bidrar, berättar hon. Det mest smärtsamma är dock att sonen Simon inte deltar längre. Han drabbades av en obotlig cancer och gick bort för två år sedan.

– Att förlora Simon är den största orättvisan av alla, säger Annelie. Men det är också kärleken till Simon och hans minne som gör att jag kan och orkar arbeta vidare för de andra barnen i klubben.