Tidningens chefredaktör föreslog en gåva till "Läkarmission i u-länder". Det blev startskottet till en helt ny hjälporganisation året därpå: Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet.
70 000 på en vecka
Det var en flygande start, präglad av engagemang och generositet från
tidningen Svenska Journalens läsekrets. Till en insamling, som var
menad som en engångsföreteelse, kom det in 70 000 kronor på någon
vecka.
På den tiden låg svenskens månadslön runt en tusenlapp, och det
är i det perspektivet som insamlingen ska ses. Det var med andra ord
ett svindlande belopp. Men inte nog med det – pengar fortsatte att
strömma in och en ny hjälporganisation var därmed född.
Pengarna förmedlades till två projekt - ett klinikbygge i Indien och
ett sjukhus i Sydafrika. Sedan dess har miljontals människor fått hjälp
till ett bättre liv.
Pengar omsätts i handling
Mycket har hänt under de femtio år som har gått. Ändå har den
ursprungliga andan i Läkarmissionens arbete förblivit intakt – som
exempelvis själva arbetsmetoden. De insamlade pengarna kanaliseras till
organisationer och hjälparbetare som redan finns där nöden råder. Det
gör att Läkarmissionen smidigt och med kort varsel kan omsätta pengar i
handling.
Men i takt med att organisationen vuxit har det också givits
utrymme till egna initiativ. De mest omtalade av dessa är arbetet för
"kloakbarnen" i Bukarest och den stora satsningen på alfabetisering i
Latinamerika.
Alfabetiseringskurserna i Centralamerika har under åren lärt hundratusentals människor att läsa och skriva.
År för år
1958
I december 1957 avlider Margit Lindquist, hustru till Harry Lindquist, som äger veckotidningen Svenska Journalen. Tidningen gör en insamling till den avlidnas minne, och pengarna går till upprustningen av ett missionssjukhus i Sydafrika.
Mitten av 1960-talet
Svenska Journalens Läkarmission- och Hjälpverksamhet registreras som en egen insamlingsstiftelse. Samtidigt utkommer Svenska Journalens dåvarande chefredaktör Sven Svenson med en reportagebok från några av Läkarmissionens första och mycket framgångsrika projekt.
1970
I övergången mellan 60- och 70-tal når Läkarmissionen första gången ett årligt insamlingsresultat på 10 miljoner kronor. Mottagande samfund och organisationer inbjuds årligen av Läkarmissionen till en samling för att manifestera samarbetet.
1974–75
Etiopien drabbas av en omfattande svält, och Läkarmissionen besvarar Carl Gustaf von Rosens begäran om ett flygplan till matbombningar i landet. Läkarmissionen skänker ytterligare ett plan till von Rosens hjälpflotta, innan han i juli 1977 dödas vid en gerillaattack i en etiopisk by.
1984
En svältepidemi – större än den på 70-talet – drabbar Etiopien. Läkarmissionen engagerar sig stort i hjälparbetet och producerar ett omfattande ”kampanjmaterial” som går ut till de svenska hushållen. De insamlade pengarna går till livräddande insatser i Wollo-provinsen i norra Etiopien.
Början av 1990-talet
Läkarmissionen inleder en storsatsning på att lära latinamerikaner att läsa och skriva genom Alfalit-programmet. I dag har hundratusentals människor lärt sig läsa genom Läkarmissionens Alfalit-kurser.
1992
Läkarmissionen startar en Second Hand-butik på bottenplanet i kontorshuset i Vällingby – en butik som i dag bidragit med mer än 50 miljoner kronor till hjälparbetet.
1994
Under hösten upptäcker en norsk missionär att tusentals barn lever i kloaktunnlarna i Bukarest. Snart inleder Läkarmissionen ett omfattande arbete för att hjälpa ”kloakbarnen” i den rumänska huvudstaden.
1998
Läkarmissionen producerar skivan ”Sånger för livet”, där kända svenska artister sjunger var sin andlig sång. Skivan säljer i 30 000 exemplar och samlar in över en miljon kronor till organisationens gatubarnsarbete. Året därpå hålls ”Sånger för livet” i Globen, ett konsertevenemang som blivit årligt återkommande.
2000
Läkarmissionen passerar 100 miljoner kronor i insamlingsresultat under ett år. Främsta noteringen hittills (130 miljoner) nåddes 2005, då tsunamin i Sydostasien och jordbävningen i Pakistan krävde enorma hjälpinsatser.
2007
Läkarmissionen blir medlem i riksinsamlingen Världens Barn. I SVT:s presentation berättas om arbetet mot kvinnlig omskärelse i Östafrika. Ett arbete som bygger på alternativa riter, vilket gör att unga flickor slipper undan det smärtsamma ingreppet.